3 oktober, 2014

MUSEUM ELLER MAUSOLEUM – OM DIGITALA UTSTÄLLNINGAR.

Digitala utställningar

Det pratas en del om digitala utställningar i kulturarvsvärlden för närvarande. Personligen tycker jag fortfarande att det saknas riktigt bra exempel på vad jag själv skulle vilja uppleva inom ramen för en digital utställning. Men att tankar och diskussioner pågår är ett mycket gott tecken för utvecklingen av museernas verksamhet.

Men först – vad menar vi egentligen när vi pratar om digital utställningar? Det finns faktiskt en internationell arbetsgrupp med namn Digital Exhibitions som arbetar med frågan och med en definition av vad en digital utställning är. Den lyder (provisoriskt):

A Digital Exhibition is based on a clear concept and is well curated. It assembles, interlinks and disseminates digital multimedia objects in order to deliver innovative presentations of a theme, or series of themes, allowing user interaction to a great extent.

Här håller jag i princip med – men hade gärna ersatt begreppet “multimedia” med bara “media” – mest för att jag tycker att multimedia låter som en rest från slutet av förra seklet (tänk power point-presentationer med ljudeffekter). Läs också gärna mer om vad Sanja Halling från Digisam vid Riksarkivet – som är med i den internationella arbetsgruppen – skriver i ett blogginlägg om vad en digital utställning är och bjuder in till ytterligare reflektioner. Klicka här för att läsa Sanjas blogginlägg på Digisam.

Även tävlingen och konferensen Museums and the web har en definition av vad en digital utställning är. Klicka här för att komma till Museums and the web.

Frågan är vad som särskiljer en digital utställning från en analog. Ur min horisont behöver digital utställningar vila på följande byggstenar – vilket sannolikt inte skiljer sig så mycket från en analog utställning.

  • Ämne
  • Syfte
  • Artefakter
  • Visuellt och innehållsmässigt koncept
  • Kuraterat innehåll
  • Tematiska perspektiv
  • Kontextuella mervärden
  • Interaktiva upplevelser
  • Relevanta kopplingar till sociala plattformar

En annan intressant aspekt är risken med så kallade skeumorfer – att vi helt enkelt försöker översätta samma innehåll till olika typer av medier, som alla har sina unika förutsättningar, begränsningar och kontextuella möjligheter. Koven J. Smith från Kinetic Museums berättar om det i en innehållsrik rapport från Rikstutställningar efter konferensen Museum Next som hölls i Newcastle hösten 2014, författad av Lina Wennersten. Koven J Smith beskriver också de digitala rörelsemönstren som helt annorlunda mot de fysiska, rumsliga rörelserna som finns i en analog utställning på ett traditionellt museum. På internet finns med andra ord en annan potential än i det fysiska rummet – som en etablerad infrastruktur för olika, kompletterande digitala och sociala medier och plattformar. Och andra möjligheter till berättelser, interaktioner och delningar av olika typer innehåll.

Digitalt museum eller mausoleum?

Kanske har vi till och med kommit fram till ett vägskäl för hur ett museum kan bedriva sin verksamhet online – som digitalt museum eller något som mer liknar ett mausoleum. Ett viktigt uppdrag för kulturarvsinstitutioner är digitalisering – vilket är en nödvändighet i många fall för att tillgängliggöra vår historia för kommande generationer. Och miljontals artefakter av olika slag, främst föremål och fotografier, är digitaliserade och finns sökbara på nätet till exempel via tjänster som K-samsök, Digitalt museum med flera. Men jag kommer inte från känslan av att det är mer som ett arkiv – en bild på ett föremål, dess geografiska härkomst och dess hyllnummer. Räcker verkligen det?

Samhällsrelevans och digitala lärmiljöer

Kvantitet och kvalitet är inte samma sak. Jag saknar ofta de ingredienser som skulle göra upplevelsen mer tilltalande – kontexten och berättelsen om föremålet eller fotografiet. Vilket också skulle kunna utgöra grunden för en digital utställning. Många museer arbetar med koncept som månadens föremål på sina webbplatser eller i sociala medier. Gott så – men skulle man vilja ta det vidare så behöver vi addera ett utvecklat kuraterat förhållande till innehållet med tematiska perspektiv och webbpedagogiska utgångspunkter.

Istället borde kvantitet och kvalitet effektivt samspela för att göra upplevelsen rikare. Det skulle också sannolikt bli mer intressant för besökare att sätta ihop sin egen digitala utställning och skapa digitala gallerier som kan delas vidare på sociala plattformar och sprida kunskapen. Förhoppningsvis skulle det också väcka nyfikenhet och öka intresset för vårt gemensamma kulturarv för nya målgrupper. Attraktiva, inspirerande och engagerande digitala utställningar skulle också öka museernas samhällsrelevans som dygnet runt-öppna, kompletterande lärmiljöer för skolor såväl som för privatpersoner.

Digitala utställningar på gång

Hallwylska museet  och Livrustkammaren har nyligen lanserat en webbutställning om Erik XIV och Sara Dixon skriver i ett blogginlägg om olika perspektiv på digitala utställningar. Hennes utgångspunkt är att en digital utställning ”inte ska vara en webbadaptering av en fysisk utställning. Då förlorar man den fysiska utställningens speciella fördelar men vinner ingenting av de möjligheter som webben erbjuder”. Klicka gärna här för att läsa hela Saras inlägg. 

Även min styrelsekollega från IdeK – Aron Ambrosiani – har intressanta tankar om digitala utställningars för- och nackdelar, om interaktioner, rörelsemönster och den sociala dimensionen av ett museibesök. Klicka här för att komma till Arons blogg.

Kvalitativa mätpunkter

Även olika mätpunkter för digitala närvaro skulle behöva förändras, både för egen verksamhetsutveckling och i rapporteringen till uppdragsgivare. Vi borde fokusera mer på den kvalitativa aspekten, som spenderad tid, antal besökta sidor, antal delningar och liknande istället för bara det kvantitativa måttet – antal besökare under en viss tidsperiod. Vi behöver också ha en utvecklad metodik för att mäta värdet av vår närvaro i sociala medier. Läs gärna Kajsa Hartigs två inlägg på Nordiska museets Nya medier-blogg om mätpunkter för sociala medier.

Öppna och länkade data

En annan intressant utveckling att följa är också den enorma potential som finns kopplade till Öppna och länkade data ur både ett lokalt och globalt perspektiv. Den utveckling som bedrivs är gör det möjligt för kulturarvsinstitutioner att skapa och förvalta gemensamma listor över termer, personer, organisationer, platser och händelser. Dessa listor kan sedan användas vid katalogisering av objekt i samlingarna och som själva grundfundamentet för digitala utställningar. Läs gärna mer om detta på KulturNav.

Avslutande tips

Saker och ting börjar helt enkelt röra på sig inom den digitala kulturarvsvärlden. Det känns minst sagt uppfriskande.

Som avslutningstips (tack Aron!) – en digital utställning från The JFK Presidential Library & Museum om Kuba-krisen som med omfattande innehåll och flera interaktiva moment lyckas väldigt väl med att skapa en digital upplevelse. Peka här för att komma till Clouds Over Cuba. Eller kika på trailern här nedan.

Tags:, , , , , , ,

4 comments

  1. Sara Dixon skriver:

    Tack för omnämnandet och för ett intressant blogginlägg! Bara en liten rättelse: Erik XIV finns redan, men är eventuellt mer en ”fördjupning” än en utställning: http://livrustkammaren.se/sv/ErikXIVsRustning.
    Däremot lanserar vi, förhoppningsvis idag, utställningen ”Skogen bakom palatset”, om bakgrunden till den hallwylska förmögenheten, på http://hallwylskamuseet.se/sv.

    • admin skriver:

      Tack Sara! Jag har uppdaterat inlägget. Kul med den nya ”Skogen bakom palatset”, ska hålla ögonen öppna.

  2. Wilhelm Lagercrantz skriver:

    Bra inlägg! En digital utställning som funkar för mig och som liknar ”Clouds over Cuba”, är den här: http://warsawrising.eu/ (Navigera med mushjulet (kanske inte helt uppenbart)

    Mer än en text (använder musik, ljud, bild)
    Mer än en film (interaktivitet, behöver inte följas linjärt)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>